Blodapelsinbonanza

Etiketter

blodapelsin, blodapelsinmarmelad, blodapelsinsaft, citron, citronsyra, marmelad, saft, vanilj

Efter en veckas underbart sportlov i Åre så drabbades denna lilla bloggerska av akut pysselabstinens. Detta föranledde en söndag fylld av allsköns pyssel i köket, däribland vad som närmaste kan beskrivas som blodapelsinmissbruk. Det är något alldeles fantastiskt de olika grader av rodnad som ett kilogram blodapelsiner kan dölja under skalet. Allt från en svag antydan till rodnad, till den allra djupaste svartröda rodnad. Detta år fanns ett ganska stort antal av den mörkare varianten i mina inhandlade nät. Efter förra årets framgång på marmelad och saftfronten så beslutade jag att det skulle upprepas. Vilken tur att recepten fanns nedskrivna i min alldeles egen blogg, den uppfyllde alltså sitt primära syfte att agera receptarkiv för en lätt disträ bagare/kokerska/pysslerska.

Punkt ett på denna blodapelsinbonanza var saft. Receptet återgav jag i förra årets blodapelsininlägg, men återges igen på grund av lite anpassning efter skafferiet.

Blodapelsinsaft
2 kg blodapelsin
2 vanliga apelsiner
1 liter vatten
2 msk citronsyra
800 g strösocker
400 g ljust muscavadosocker
400 g pärlsocker

Apelsinerna borstades under varmt vatten och torkades av. Det yttersta skalet på blodapelsinerna skalades bort med en potatisskalare och lades i en bunke tillsammans med sockret och citronsyran. Vattnet kokades upp och hälldes över socker och skal. Blandningen fick svalna under omrörning tills allt socker smält. Det tog en stund eftersom pärlsocker smälter ohyggligt långsamt. Under tiden delades apelsinerna (inklusive de vanliga apelsinerna) och all saft pressades ner i en skål. Resultatet av detta pressande ledde till något som förde tankarna till tillverkning av blodpudding, vilken färg!

När blandningen av sockerlag och skal svalnat blandades den ner i den pressade apelsinjuicen. För att sedan silas genom en silduk.

Just denna dag var den enda silduk som jag hittade upptagen med annat (efterföljande marmeladkok) så det fick bli en lite improviserad lösning. En kökshandduk knöts fast i silställningen med hjälp av lite bomullstråd. Det fungerade alldeles utmärkt….efter ett misslyckat försök. Ren dumhet gjorde att jag knöt enkelknutar den första gången, som tydligt framgår av bilden nedan. Det resulterade i att när silningen nästan var färdig så hade en av knutarna lirkat upp sig och allt restmaterial blandade sig med den färdigsilade saften. Damnation!!!! Det var bara att ta fram en ren handduk och upprepa manövern, denna gång med dubbelknutar. Äntligen genomfördes silningen utan missöden.

Årets saft blev otroligt god och om möjligt ännu mörkare än förra året. Det är svårt att få fram färgen på bild, men den är verkligen mörkt blodröd i flaskan. Saften är så koncentrerad att den kan spädas i oanad mängd. Det färdigblandade resultatet liknar mer utspädd rabarbersaft. Gott som bara den!

Punkt två i missbruket av blodapelsiner blev marmelad. Förra året smaksatte jag den med stjärnanis, detta år fick det bli vaniljstång istället. Även här blev det lite modifiering av receptet från förra året.

Blodapelsinmarmelad med vanilj.
1 kg blodapelsiner
1 citron
300 g rårörsocker
500 g syltsocker
1 kg strösocker
1 l vatten
1 vaniljstång

Apelsinerna och citronen borstades under varmt vatten och torkades av.Därefter delades samtliga frukter i kvartar och skivades tunt. Ändar och kärnor lades i en silduk. Alltsammans (förutom vaniljstången) varvades i en 5 liters gryta och fick stå svalt under lock över natten. Därefter kokades blandningen upp och fick koka i ca 1,5 timme. Under tiden gjordes marmeladprov några gånger. Om den otålige kokerskan läst sitt eget recept ordentligt hade hon sett att sockret inte skulle röras i förrän den blötlagda frukten fått ett uppkok. Det är sånt som händer när ”read and understood” byts ut mot ”read”. Vem vet, det kanske leder till något storartat någon dag. Hur som helst, det hela fick koka och dofta ljuvligt i köket för att sedan hällas upp på väl rengjorda burkar.

Dagen avslutades med årets bak av semlor. Denna gång provades ett recept från Matgeek, men det får bli ett alldeles eget inlägg. Tills dess skall jag försöka att sanera köksbänk, köksluckor, lådor och golv från saft-, sockerlag-, apelsinjuice- och marmeladstänk. Det är helt galet hur kladdigt dessa saker blir vid kontakt med köksytor. Fram med rengöringsmedel och trasa!

Tänk vad en lite gumma kan gno!!!