Etiketter

I ett tidigare inlägg utlovades en presentation av några av de redskap som jag använder i bakandet. Ett problem (om man nu kan kalla det problem) med surdegsbakandet är det överskott av mjöl som finns på bröden efter gräddning. Eftersom väldigt få personer njuter av ett tjockt lager med mer eller mindre bränt mjöl i munnen, så har det hittills varit en utmaning att få bord mjölet. Oftast har man kunnat se bagaren (mig) stå på trappan och åstadkomma stora moln av mjöl och intressanta rytmer genom att banka på bröden med handen. Det har fungerat hyfsat bra, men tanken har slagit mig mer än en gång att det borde fungera bättre med någon slags borste. I somras befann vi oss på Fårö, och besökte då Fårö marknad som hölls vid bygdegården. Till min glädje fanns där en kvinna som sålde olika handbundna borstar som var bundna av hennes mamma. Jag hade sett framför mig att en lämplig borste skulle vara mjuk och ha långa strån. Kvinnan och jag började diskutera och när jag förklarade vad jag ville ha, så tog hon glatt (och till min förvåning) fram en rotborste. Det visade sig att hon själv använde en sådan i samma syfte när hon bakade gotlandslimpa vid Tingstäde på Gotland. Borsten var mjukare än en ”vanlig” rotborste och kostade bara 45 kronor.

Nu har jag använt den flera gånger, och den fungerar alldeles utmärkt. Mjölnmolnet är fortfarande lika stort, om inte större, och bröden blir så gott som fria från mjöldamm. Eftersom skorpan är så hård så kan man borsta ordentligt.

Så dagens rekommendation till övriga bagare är ”Skaffa en rotborste!” Om du nu inte älskar att banka fina rytmer på nybakad brödtrumma.

Annonser